Blodet

Blodet

Blodet består av en vätska som kallas blodplasma och i den vätskan flyter celler som kallas blodkroppar. De så kallade blodkropparna bildas ur en gemensam celltyp i skelettens benmärg. Det finns 3 olika slags blodgrupper röda som transporterar syre, sen vita som deltar i försvaret mot smittämnen samt blodkom (blodplättar.)
Blodplasma är en svag gul vätska som främst består av vatten. I plasman transporteras bla salter, vitaminerm hormoner, druvsocker samt cellernas avfallsämne. Blodplasma innehåller också olika proteinger. I en enda liten droppe blod finns det mer än 5 miljoner röda blodkroppar, 10 000 vita blodkroppar och 250 000 blodplättar. Blodkropparna som vi har lever inte länge men det bildas nya hela tiden. Om man skulle råka ut för en olycka och förlorar massor med blod och behöver nytt kan man få det av en blodgivare. Man kan inte bara ge blod hur som helst, Karl Landsteiner upptäckte för ca hundra år sedan att de röda blodkropparna kunde klumpa ihop sig när man sprutade in blodplasma från en annan person. Då delade han in blod i olika grupper det kallas A, B, AB och O (noll).