Blodkärl

Vårat blod rinner i rör som kallas blodkärl. Man har tre olika slags blodkärl. Det är artärer, vener och kapillärer. Blodkärl kallas ibland blodådror.
I blodkärlen som kallas artärer rinner blodet ut från hjärtat. De kallas också pulsådror för att man känner pulsen från hjärtat i dem. Den största artären i din kropp är aorta, som också kallas för stora kropps pulsådern. På vägen ut i kroppen delar den upp sig i tunnare artärer.
Vener leder blodet tillbaka till hjärtat. På vägen tillbaka mot hjärtat blir blodkärlen större igen.
Blodkärlen som leder tillbaka blodet till hjärtat kallas vener. Vener har inte så kraftiga väggar, men det behövs inte eftersom det inte är så högt tryck där som i artärerna. Blodet rinner fram lugnare och du kan inte känna någon puls i venerna. För att blodet inte ska rinna baklänges i venerna finns det klaffar i dem. Muskler som ligger tätt intill venerna och hjälper till att föra blodet framåt mot hjärtat.
Kapillärerna är små och tunna.
Mellan artärer och vener finns det många små tunna blodkärl. Det kallas kapillärer och finns överallt ute bland cellerna i kroppen.

Brandsläckning

Uppgift: Jag ska ta reda på vilka olika sätt det går att släcka eld på.

Utförande: 1. Jag tar en degel, lägger i tre tändstickor och tänder eld på dom, sedan häller jag på vatten.
2. Jag har ett värmeljus och tänder på det, sedan fyller jag en bägare med koldioxid och häller det snabbt över det brinnande ljuset.
3. Jag tar 3 st tändstickor och lägger dom i en degel. Sedan håller jag på 5 droppar disel. Efter det ska jag försöka släcka med natriumvätekarbonat.
4. Jag lägger 3 st tändstickor i en degel och håller på 5 droppar bensin, och sedan försöker jag släcka det med skum som jag har för berätt innan.

Hypotes:
1: Det slocknar
2: Det slocknar
3: Det slocknar
4: Det slocknar

Resultat:
1. När jag hällde vattnet på tändstickorna så slocknade det.
2. Jag vände på hela bägaren, och det slocknade på direkten.
3. Natriumkarbonaten släckte hela elden.
4a: Vattnet som jag hällde på släckte inte bensinen, det fortsatte att brinna på vattenytan.
4b: När jag la på skummet på branden så slocknade den.

Slutsats/fakta: För att något ska kunna brinna behövs 3 saker nämligen värme, syre och bränsle. Vatten kväver och kyler. När något slutar brinna tar man bort en av faktorerna.
1. Det som hände när vi hällde på vattnet var att vi tog bort 2 av dessa faktorer.
2. Eftersom koldioxid har högre densitet än luft så lägger sig koldioxiden över lågan och kväver den. 3. Skummet lägger sig över elden och kväver den. 4. Bensin är lättare än vatten (dvs den har lägre densitet) och lägger sig därför på vattenytan som uppstår när jag håller på vattnet och fortsätter brinna.

Lungorna

Lungorna

Lungorna tar emot den luft som du andas in genom näsan och mun. Men på vägen dit händer det mycket. Om luften du andas in är kall eller smutsig så skadar det dina lungor. Därför måste luften värmas upp, renas och göras fuktig innan den når lungorna. Det sköter näsan och luftstrupen om.
I näsan har vi en slemmhinna som det finns blodkärl i och när kall luft passerar blodkärlen värms den upp av det varma blodet. Luften fortsätter ner genom luftstrupen som delar sig i två luftrör ett till varje lunga.
Den inne i lungorna delar sig luftrören till ännu finare luftrör. På insidan av luftröret har vi ett tunt lager av slem. De allra minsta smutspartiklarna i luften fastnar i slemmet. Nu har luften blivit lagom varm, ren och fuktig och kan längre inte skada lungorna. Luftrörens allra finaste grenar slutar med små blåsor som liknar små ballonger våra lungor innehåller miljontals sådana De kallas lungblåsor. Runt varje liten blåsa har man som ett nät som kallas kapillärer. När du sedan andas ut försvinner koldioxiden då kan man undra hur luften kan fyllas på och tömmas ut vid inandnin och ut andning. Jo, det sköter revbenen och mellan gärdet om. Det går till såhär. Lungorna ligger inne i en hålighet som kalls brösthåla, runt brösthålan bildar revbenen en bröstkorg. Mellan revbenen finns muskler som kan höja och sänka bröstkorgen, och längst ner i brösthålan finns en kraftig platt muskel som går tvärs över kroppen. Den kallas mellangärdet. När du höjer revbenen och sänker mellangärdet får bröstkoren och lungorna större plats. Då sugs luften in i lungorna och du andas in. När du sänker dina revben och mellangärdet trycks upp blir bröstkorgen och lungorna mindre då luften trycks ut och in.

Hjärtat

Hjärtat

Hjärtat är den starkaste muskeln kroppen har.
Hjärtat är ungefär lika stort som en knytnäve. Hjärtat slår ca 70 slag per minut i vila och hinner pumpa ca 5 liter blod. Om du springer kan din puls öka till 150 slag per minut. Då går blodet snabbare i kroppen. När vi anstränger hos behöver musklerna mer syre och näring. Hjärtat är delat i två delar. En slags vägg delar hjärtat i en vänsterdel och en högerdel. Dom två delarna arbetar som två pumpar samtidigt. Varje pump är uppdelad u två rum, de kallas förmak och kammare. I hjärtat finns även kroppens största blodkärl som kalls aorta.
Om man drabbas av en blodpropp som fastnar i hjärtats egna blodkärl så kommer inte blodet fram, då dör celler i hjärtat som får näring och syre av kärlet, då har man fått en hjärtinfarkt.
Om man drabbas av högt blodtryck så kan det bero på stress eller att fett och kalk har lagrats på insidan av blodkärlen, det blir då jobbigare för hjärtat att pumpa fram blod till hela kroppen. För att undvika att fett och kalk lagras i blod kärlen så ska man undvika fet mat, man skall helst äta fler omättat fett.

Blodet

Blodet

Blodet består av en vätska som kallas blodplasma och i den vätskan flyter celler som kallas blodkroppar. De så kallade blodkropparna bildas ur en gemensam celltyp i skelettens benmärg. Det finns 3 olika slags blodgrupper röda som transporterar syre, sen vita som deltar i försvaret mot smittämnen samt blodkom (blodplättar.)
Blodplasma är en svag gul vätska som främst består av vatten. I plasman transporteras bla salter, vitaminerm hormoner, druvsocker samt cellernas avfallsämne. Blodplasma innehåller också olika proteinger. I en enda liten droppe blod finns det mer än 5 miljoner röda blodkroppar, 10 000 vita blodkroppar och 250 000 blodplättar. Blodkropparna som vi har lever inte länge men det bildas nya hela tiden. Om man skulle råka ut för en olycka och förlorar massor med blod och behöver nytt kan man få det av en blodgivare. Man kan inte bara ge blod hur som helst, Karl Landsteiner upptäckte för ca hundra år sedan att de röda blodkropparna kunde klumpa ihop sig när man sprutade in blodplasma från en annan person. Då delade han in blod i olika grupper det kallas A, B, AB och O (noll).

Njurarna

Njurarna

Njurarna ligger på var sin sida om ryggraden, lite ovanför navelns nivå. De nedersta revbenen skyddar njurarnas övre delar. Njurarna ligger alldeles bakom tjocktarmen. På höger sida ligger också levern framför njuren, och på vänstersida magsäcken och en del av buk spottkörteln. Varje njure är nästan formad som en böna, cirka 10-17 cm lång och väger ungefär 150 gram. Njurens viktigaste uppgift är att bilda urin och därmed göra sig av med restprodukter som kroppen inte behöver tex urinämne och gallfärg ämnen. Njurarna reglerar också urinens volym, salthet och sur hetsgrad.
Njurarna deltar också i andra viktiga funktioner tex
- bilda hormoner
-vara med och reglera blodtrycket
-stimulera röda blodkroppar att bildas.
-tillverka glukos
-aktivera vitamin D
Njurarna arbetar hela tiden och behöver ständigt syre och näringsämnen. En fjärdedel av den blodvolym som hjärtat pumpar ut varje minut går till njurarna. Det innebär att cirka 1500 liter blod passerar genom njurarna varje dygn.

Skelettet

Skelettet

Skelettet är det som håller upp hela kroppen. Om vi inte skulle ha ett skelett skulle man falla ihop till en kötthög.
Skelettet har 200 olika ben och det utgör ca 20% av kroppens vikt. Man har inte samma skelett hela livet ut, det byts ut ca 30-40 gånger. För att skelettet ska må bra måste man röra på sig och äta rätt, ett tips är att inte röka.
Det minsta benet i kroppen heter stigbygel och finns i örat, det största heter lårben och finns i låret. Skallbenet är ett viktigt ben, det är det som skyddar hjärnan. När man föds är inte skallbenet ihop växt, det utvecklas vart efter hjärnan växer. Det finns vissa som föds med ihop växt skallben, när hjärnan sedan växer brister hjärnan och man får hjärnblödning. Vi människor har också en underkäcke det är det ända benet man kan röra i huvudet.
I ryggen har vi 24 kotor, de gör så att man ska kunna böja ryggen. Mellan varje kota har man nästan små kuddar som kallas diskar. De dämpar och gör så att kotorna inte skaver mot varandra. Man har också leder i kroppen de gör så att vi kan böja på oss. Kulleder är leder som man kan röra åt alla håll, det finns i höft, benet och axeln. Gångjärnsleder kan bara röras åt två håll och det har vi i armbågarna och knäna. En vridled har vi också och den finns mellan rygg kotorna i ryggraden.
Benbrott (frakt ur) betyder att skelett benet har spruckit eller gått av. Om man har fått en spricka läker det oftast ganska fort, därför att benhinnan är oskadad. Ett benbrott tar längre tid tills det läcker, genom att musklerna drar i skelettbenen förskjuts ofta brottytorna från varandra. Dom jätte vassa brottytorna skadar också muskler och blodkärl. Ibland i svåra fall dvs komplicerat benbrott tränger de ut genom huden. När ett benbrott behandlas så drar man först rätt de brutna benet/benen så att det kan fixeras i rätt läge. Under läkningen kan det ibland hända att man måste ha en skena som håller ihop benet.

Musklerna

Muskler


I kroppen finns det tre olika muskler den första kallas skelett muskel och är den vi kontrollerar med viljan. Skelettmusklerna innehåller en blandning av röda och vita muskelfiber. Röda och vita muskelfiber varierar från person till person. De röda fibrerna är långsamma men väldigt uthålliga. En person som har mycket av det röda fiber är lämplig som långdistanslöpare. De vita fibrerna är snabbare men de bildar tidigt mjölksyra och därmed mindre uthållighet. En sprintlöpare bör ha en stor andel vita muskelfiber. Hos en del djur kan man se tydlig skillnad på muskler med röda respektive vita fiber. Tex. en lax har rött kött och klarar av att simma långa sträckor medans en gädda har vitt kött som främst gömmer sig i vassen där den inväntar bytesdjur.
Den andra muskel kallas glattmuskeln, den muskeln kan vi inte kontrollera med viljan, glattmusklerna sköter bla matsmältningen.
Glattmuskulatur finns bla i huden, tarmarna och i blodkärlens väggar.
Hjärt muskeln kan vi heller inte kontrollera med viljan, den styrs i stället av elektriska impulser inuti hjärtmuskeln. Hjärt muskeln är en ihålig muskel vars sammandragningar driver blodet genom kroppens blodkärl.